smilecauseyouarebeautiful - Insperation för att göra livet lite roligare.

Det här med kändisar och andra mediamänniskor. Jo, hur kan de vara så perfekta? Hur kan alltid deras hy, deras smink och deras kläder vara så bra? Hur kan alltid deras hår falla så perfekt? Hur kan de inte ha en endaste rynka, celluit eller finne? Hur kan de alltid vara så snyggt bruna och slimmade? Hur kan deras ögonfransar vara så långa och deras bryn exakt noppade? Hur kan de ha en så perfekt näsa? varför har de alltid så perfekta bröst? Varför har de alltid perfekta vita tänder och en perfekt mun?

Svaret är Photoshop och andra redigeringstekniker. Men detta kan man ändra på villket utseende som helst. Kika in filmen och se hur sjukt det är:

Inget illa mot tjejen på bilden, men det är ju förtusan knappt samma människa! Helt galet. Spana även in denna film, med före och efterbilder på diverse kändisar:

Så, helt galet ellerhur! Det vi måste inse är att bilderna vi ser på olika kända människor är tillgjorda, fejkade och retusherade. Det finns ingen männsika på jorden som är helt perfekt, inte ens kändisarna, det är bara vi som tror att de är perfekta, men de är ju vanliga männiksor med fel och brister precis som vi.

Det hemska är att media och reklambransherna uttnyttjar detta galna ideal till att få sälja deras produkter. De tar inte hänsyn till att männiksor mår dåligt och tar illa upp kring all hets.

Ingen är perfekt. Det finns inget som heter perfekt. Alla är olika. Du är unik. Det spelar ingen roll om du har lite finnar, en stor näsa, en dålig hårdag eller liknande. Du är ändå du.

Var glad för att du inte är en av dessa mediamänniksor som måste leva med ett "fejkat jag". Jag menar, när de tar dessa bilder, så lär det ju inte kännas så jättekul när de retusherar bort "den rätta" människan.

Sluta jämnför dig med sinnesjuka skönhetsideal. Det som vi tror är perfekt, är redigerat för att företagen ska lura oss till att köpa deras prudukter. Det finns inget som heter perfekt. Försök inte att leva upp till de galna idealen. Lev upp till dig själv och dina egna ideal, du är unik.

Det är något som tåls att fundera på. Varför lägger vi ner så mycket tid på oss själva, för alla andra? När vi fixar oss, gör oss fina, tycker något, gör något eller dylikt, är det idagens samhälle inte för sin egen skull och nöje. Utan för alla andras skull och för den roll man tror att man har tagit.

För visst är det så? När man gör något tänker man ofta: Hur kommer alla andra att tycka om mig för att jag detta/har gjort det här? Man reflekterar inte lika mycket på vad man själv känner eller tycker. Vi människor borde bli mer egoister än vad vi redan är.

SLUTA låta omgivningen påverka dina beslut kring dej själv. Känn efter vad du tycker och tänk inte på vad alla andra vill se. För, männiksor bryr sig inte alls så mycket som man tror. De kanske till och med inte bryr sig alls för de är för upptagna med att bry sig om sig själva och vad de tror att omgivningen tycker om dem. Det är bara en själv som tror att alla bryr sig.

Så är det, den enda som begränsar dig själv: Är just dig själv. (Och möjligtvis dina föräldrar) Men försök kom ifrån det. Kasta dig själv över stupet, för jag tror att offtast hinner du kommer till rätta innan du faller till marken.

NU menar jag absolut inte att du ska gå och kasta dig över ett stup - Utan att du ska ta tillfällen som kommer - Och göra dem - Även om du tror att du inte vågar eller kan. För man kan, man kan allt om man vill, om man vågar ta steget över sin egen begränsning.

Sluta tro att inte kan - För DU kan. Våga gå över gränsen!

Appropå det här med dåligt självförtroende och dålig självkänsla.

Hur många gånger har du inte kännt att "Idag är en bra dag och idag är jag riktigt på G" när du sitter i klassrummet/jobbet/bussen eller var som helst. Du känner dej bekväm och du vet att du kanske är tillexempel; Smartast, roligast eller snyggast i rummet (Eller där du befinner dig). Plötsligt kommer det in någon annan person som du uppfattar är mycket smartare, roligare, snyggare eller bättre än dig och din självkänsla sjunker som en trasig ballong. Genast känner du dig mindre på G och du tar automatiskt mindre plats än vad du skulle gjort annars om inte "den" var där.

Känner du igen dig?

Stopp och belägg. För det första måste du inse att det alltid kommer att finns folk i närheten som är bättre än du på något. Det bara är så, man kan inte vara bäst på allt och alla har både svaga och starka sidor. Det är något som man verkligen måste lära sig att inse och ta på rätt sätt. Varför ska du låta någon annan ta din självkänsla - Utan att ens ha gjort något - Det vill säga endast geonom att närvara.

Vi tar det igen: En person, tar din självkänsla genom att ENDAST vara där.

!? Varför ska du låta någon trycka ned dig utan att den ens gör något. Det är ju liksom inte denna persons mening att göra detta. Personen ifråga, alltså den som trycker ner dej UTAN att göra något har troligen en väldigt stark utstrålning. Vad kommer utstrålningen ifrån? Jo självkänsla. Detta betyder aboslut inte att personen ifråga ska ha bättre självkänsla än du, det kanske är så att du till och med har bättre, men personen låter sig inte tryckas ned av det.

Låter du din självkänsla bli en trasig ballong så kommer din utstrålning även påverkas av detta. Du blir automatiskt tystare, och ser också mindre engagerad ut, när du sitter och tänker på hur mycket bättre just "Den" personen är än du själv". Du skapar också ett slags hat till denna och skyller på även på "den", även fast det endast är i DITT huvud som du på något sätt bara TYCKER att "den" är divisioner bättre än dej. För så är det inte.

Alltså, istället för att bli "nedtryckt" ska du stå på dej. Liksom, face the fact, "den" är tillexempel snyggare än dej. MEN du är smartare och mycket sötare. Kör på det då! Skratta och le och brinn för saken du ska göra. Stråla och bli inte osäker på dig själv. Tänk att "den" ska bli imponerad av dig istället för tvärt om. Jag lovar att snart glömmer du bort tankarna som du hade innan, om att "den"  var bättre än dej. Snart inser du att din självkänsla snarare kommer att växa.

Alltså vi tjejer (även killar) är så komplicerade. Vi spelar mot varandra på detta vis. När vi egentligen borde hjälpa och styrka varandra.

Jag hoppas att med detta inlägg, att du som läste det nyss har blivit lite inspererad. Låt alltid din självkänlsa försvinna pågrund av någon som du tror är bättre, ingen är bäst, alla är bra på olika sätt.

Otroligt sant. Le. Le. Le. Skratta. Skratta. Skratta. Hela tiden. Du blir gladare och du lever längre. Du smittar också andra om du är glad och LER.

Var glad och le och skratta och passa på att smitta någon annan också. Det vinner du på, samt att du bidrar till att den andra människan också kommer att leva längre.

Alla har en dålig dag ibland. Det bara är så. Ett år har trehundrasextiofem dagar. 365 dagar och 365 nätter. Det är jättelänge, verkligen. Tänk under en livstid. Vi säger att du lever 100 år. (Utan avdrag av skottår osv..) Alltså 100 år x 365 dagar = 36 500 dagar! trettiosextusenfemhundra dagar lever man under en hel livstid. Smaka på ordet. Det är så fruktansvärt länge och många dagar att man inte kan första. Tänk om man skulle samla 36 500 st chokladkakor. Det skulle fylla ett helt rum!

Det jag vill komma fram till att, av alla dagar som vi lever kan det inte vara rimligt att vi ska må bra och leva lyckliga varenda eviga dag. Då skulle vi bli totalt galna. Nu menar jag absolut inte att man inte ska må bra och leva lyckligt utan att man måste lära sig att leva med dåliga dagar och handskas med dem på rätt sätt. Under en livstid häner det väldigt mycket olika saker. Både med en själv och med omgivningen. Egentligen är det bara att "face the truth" och intala sig själv att jag någongång eller flera gånger under sitt liv kommer att drabbas av depp och kris perioder.

- Du kommer garanterat att skada dig (Förhopppningsvis ej så allvarligt) någon gång under ditt liv.

- Du kommer att bli dumpad

- Du kommer att behöva göra jobbiga val

- Du kommer att komma i kontakt med svartsjuka, mobbing och andra sorters bråk

- Du kommer att vakna upp vissa dagar och känna att det är skit

- Du kommer att behöva göra något som går emot dina normer

- Du kommer att bli nedtrykt. Spelar ingen roll om det är någon på skolan, på jobbet eller hemma. De finns överallt dessa osäkra "översittare"

- Du kommer att bli sjuk när du absolut verkligen inte vill det

Så vad gör man då om man vaknar upp och allt är bara skit? Ska man stanna kvar i sängen och aldrig gå upp mer? Självklart finns det undantag för vissa hemska saker som händer. Men om du tillexempel har blivit dumpad. Visst får man vara ledsen för det, det är ju självklart, men man får någonstans sätta en begränsning på sig själv. Man kan inte låta världen gå under för en sådan skitgrej. Jag menar, om du blev dumpad av ditt uppenbarligen SKITSTÖVEL till ex. Varför gråta? Han är ju inte ens värld längre att gråta för. Det är han som ska gråta och ångra att han mist en så fin tjej. Och jag menar, världen är ju full av andra killar. (Jag vet, man tror inte det just då, men det är ju så!) Så, sätt en begränsning på hur många dagar som du får vara ledsen, tillexempel: Jag får max vara ledsen och nere i en vecka, sedan måste jag gå vidare. "Man kan inte finna den rätta om den som är fel blokerar vägen".

Ett annat exempel är om du tillexempel måste göra jobbiga, stora val, som vad du ska välja för inriktning på gymnasiet eller om du ska plugga vidare, eller vad du ska bli. Du kanske måste tvingas välja mellan två bästa vänner, eller två killar. Eller kanske mellan din kille och din bästa vän. Du kommer att behöva välja mellan din egen vilja eller någon annans. Desto äldre du blir, desto mer ansvar kommer du att behöva ta. Du kommer att behöva säga ifrån och tacka nej till både stora och små saker. Du kommer att ångra vissa val du gjort. Det är också en del av livet, för du kan ju aldrig förutspå hur det kommer att arta sig. Och tyvärr finns det ingen "spola tillbaka knapp" (Jag skulle ge allt jag har till den som uppfinner en sådan) Så jag tror att det bästa sättet att handskas med dessa, är att prata med någon om hur du ska göra. För kanske är vissa av dessa val aldeles för svåra att avgöra själv, kanske faller du för grupptrycket även om du vill något annat? Prata med någon då, någon i familjen eller en vän som DITT bästa och inte för att någon annan vill att du ska göra som denna. Det kommer garanterat att hjälpa dig, eller åtminstonde insperera till ditt val.

Du kommer att missa en massa fina möjligheter och stunder i ditt liv. Du kommer bli sjuk, skada dig, eller så kommer det vara något annat som påverkar när just "the big thing" kommer att hända. Du kanske har sett fram emot din kompis födelsedagsfest i flera veckor, eftersom just DEN snygga killen ska dit. Men när dagen är kommen vaknar du upp med feber och mår skit. Du vill så gärna gå och på viljan kommer du långt, men du är tvungen att inse att du måste vara hemma. Att du kommer sitta hemma och rulla tummarna medans ALLA andra är på just den där festen och ALLA andra raggar på din kille. Eller att du ska åka iväg till Spanien på semester, men du går och bryter armen en vecka innan, eller att din syster eller någon annan som ska med gör det så alvarligt att ni inte kan åka alls. Alla dessa saker är jobbiga, och när det händer så grämer och åmar man om "Varför just nu" och "varför just jag" Men kom igen! Så illa är det faktiskt inte, det är ju inte så att världen går under för att du stannar hemma för EN fest. Där just DEN killen är. Förstår du hur många fester och kalas du kommer att gå på under ditt liv, om du missar en chans, har du en MASSA chanser kvar. Sen vet du inte om det är säkert att just DEN där killen kommer heller, han kanske får ändrade planer eller rent av också blir sjuk! Samma sak gälelr också i det andra dillemmat. Skulle du bryta armen, kanske du inte riktigt kan bada fullt ut men du kan ju fortfarnde sola osv. Du kan fortafarande gå och stå och säkerligen också shoppa, gå ut och allt annat! Jag lovar att du skulle få lika roligt med en byten arm som utan. Skulle det vara så illa att resan blir inställd, så kommer den inte försvinna bara för det, utan troligtvis kommer den att bokas om till ett senare tillfälle. För om det nu var så illa att ni inte kunde åka, hur roligt hade det blivit om ni åkte ändå?

Tillsist har vi dessa dagar då man bara vaknar upp och allt är skit och utan andledning. Well, det bästa du kan göra är att inse att du har en dålig dag. Försök inte att hetsa upp dig kring det, för förhoppningsvis har jag insperat dig till att förstå att du kommer att uppleva dessa dagar. Försök att leva ändå. Shit happens. Och om det går går dåligt, kan det inte mer än snart att gå bättre.

Det är de dåliga dagarna som får oss att uppskatta när det är bra. Heja dåliga dagar! Ni är inte roliga. Men ni är bra ändå.

Lev. Skratta. Var glad. Uppskatta människor som uppskattar dig. Le. Älska. Uppfyll dina drömmar. Följ ditt hjärta. Lyssna på musik. Prata. Gråt. Utmana dig själv. Gör galna saker. Älska din familj och dina vänner. Ta ingen skit. Svik inte. Lek inte med andra människors känslor. Stå på dig själv. Ta bilder. Spara dem. Samla minnen. Plugga. Res. Tro på ödet. Var klumpig. Gör fel. Gör rätt. Träffa nya människor. Dansa. Sov. Ät. Var dej själv. Gör aldrig något som du inte själv vill. Försök och pröva innan du ger upp. Av motgång föds framgång. Shoppa. Fika. Bli förälskad. Det finns ingenting som heter "pinsamt", inget som heter "jobbigt" eller "tråkigt". Det enda som håller dig tillbaka är dej själv. Stå för det du säger och gör. Gör dig fin. Tänd ljus. Mys. Var positiv. Ge komplimanger. Ta åt dej av komlplimanger du får. Flirta. Stressa inte. Tänk inte på vad andra människor tycker, de är oftast för upptagna med att tänka på sig själva. Var inte avundsjuk. Respektera dig själv. Älska dig själv. Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Gör sånt som du blir glad av. Låt bli att göra saker som du mår dåligt av. Ingenting är omöjligt. Insperera andra. Respektera andra. Res. Gör misstag. Lär dig av dem. Ha konsten att förlåta. Ta fram dina talanger. Bjud på dej själv.

Livet är alldeles för kort för att slösa bort på en massa dåliga tråkiga och onödiga saker. Lev livet fullt ut, kör på.